En avig en rät
God Kväll i Stugorna!
Sitter just nu och har fått John Blunds grus i mina ögon...har för andra gången fått dra upp mitt nya projekt från scratch...varför kan man undra? Jo första gången fick jag banning av systeryster att jag inte provat och göra ett stickprov för att ta reda på om jag har rätt stickor till mitt garn. Och när jag väl drog upp det inser svärmor att det var hemskt vad stor den var? Kanske jag gör i en storlek för stor? hmm... skam den som ger sig, jag kastar mig in i leken en gång till, närmare bestämt 282 maskor ska läggas upp. Efter att jag först har gjort ett stickprov, allt för och göra systeryster stolt! Att sticka ett varv med så många maskor tar sin lilla stund, så när jag väl kommit fram en liten bit ( läs 2-3 cm) så ska man börja sticka som små flätor/knopar, jag gör som instruktionen säger och följer diagrammet till punkt och pricka. Sedan lite slätstruken stickning eller slätstickning för er som vet...och så var det dags igen att följa flätorna/knoparna då jag inser att jag har gjort fel...man skulle ta varannan knopp/fläta framför och bakom, jag har bara gjort bakom. Jag tar bort stickorna och kabeln och inser att tröja fortfarande är för stor, nu hänger garnet på en stolsrygg och väntar på att jag ska repa upp allt och ge mig i kast med detta igen! Färgen på min tunika ser ni nedan, tyvärr kom jag inte in på Drops Garnstudios hemsidan för och kunna visa er modellen, det får bli en annan dag. Nu ska jag ge mig i kast med världens sömnpiller, en bok som vi läser i bok-klubben på jobbet: Lyckan, kärleken och meningen med livet...vilken tråkig bok! Tur man har stickningen som piggar upp!
Kramar Sara´n
Så himla synd om dig som inte hittar rytmen i stickningen! Ibland kan det se väldigt stort men är det inte ändå! Det brukar finnas ett mått i beskrivningen som man kan kolla om det stämmer, alltså hur vid t.ex. plagget är tänkt att bli.
Boktiteln lät ju bra iallafall!
Kram!